vadstenabruden.blogg.se

Jag skildrar min pågående exiltid i Vadstena i stort och smått.

Hej Göteborg!

Publicerad 2013-12-15 15:54:07 i Allmänt

(En bra söndag: kaffe (i världens finaste mugg), henkes bullar och MIG)
 
Den senaste veckan har resulterat i en del kroppsliga besvär efter en kurs i terapeutiskt bemötande av aggression. Övningarna i sig var väldig bra, men nog blev det ett och annat blåmärke. Hur som helst är det bra att kunna. Nu kan jag till och med hålla fast min stackars pojkvän så han inte kommer loss. Känns som en bra grej att kunna om han nån gång skulle komma på den dåliga idén att kittla mig. Men efter en tre dagars kurs var det dags för mig och Gullan att återvända till vår hemstad Göteborg. Gullan var lite lagom skeptisk när väskan skulle packas, men väl hemma hos alla vänner och den riktiga matten så var hon ändå tillfreds med tillvaron. Men man förstår henne med, i Vadstena kan man mysa en massa under en helg. 
 
 
Gullan har även hittat sin plats i Vadstena, en säng. 
 
 
 
Visiten i Göteborg var kort och effektiv kan man säga. Det blev en fika med Emilia och lördagen ägnades traditionsenlgt till en pepparkakshustävling med mina psykologvänner. Det är ändå femte året i rad. Mitt lag har vunnit två år i rad, så jag hoppas på den tredje raka vinsten, men resultatet får man veta först på julafton... Men här kan ni se delar av de två kreationerna. 
 
Spårvagnen Glenn. 
Regnbågsbyn.
 
Söndagen ägnades åt vinterstudion och Popps (så klart). Jag tog även tillfället i akt att utbilda mig i GTA tillsammans med henke, måste säga att jag är en ganska bra biltjuv, men jag får nog öva några gånger till. Gullan hittade en ny kompis sjöhästen Björn, han var fin tyckte Gullan. 
 
 
 Gullans Guide. Rödtornet
I Vadstena finns det lite olika tinnar och torn som sticker upp, ett av dessa torn är Rödtornet. En gång i tiden fanns det en stadskyrka i Vadstena som hette S:t Pers kyrka. Den byggdes under 1300-talet och kyrkan hade ett klocktorn: Rödtornet. 
 
När kyrkan byggdes ersatte den en gammal kyrka från 1100- talet, det finns dock en hög gravmonument som pekar på att det har funnits en kyrka här sedan 1000-talet (sjukt länge sen men andra ord). Men S:t Pers kyrka revs under 1829-1832. Det tog sjukt lång tid då det var en av Sveriges större sengotiska stadskyrkor. Men Rödtornet finns kvar eftersom Klosterkyrkan (som blev stedskyrka i Vadstena 1825) saknar klocktorn. Så än idag kan man höra klockorna slå i Rödtornet när man vandrar på stadens gator.
 
 


 
 

När vintern kom till stan.

Publicerad 2013-12-08 20:48:49 i Allmänt

Andra advent, och det blev en massa snö tillslut. Kaos med dessutom. Jag har lärt mig att man inte borde bo ute på landsbygden, i alla fall inte när man bor ute på slätten. För när det snöar och blåser, så kan man säga att det yr och sen blir det massa snödrivor. Inte helt kul. Sen kom nästa problem, när det blåser vid vättern så flyger vattnet över stenmuren och in på gångbanan. Man kan säga att det blev en rejäl isbana. Men jag och Gullan har halkat runt till höger och vänster utan att bryta ett enda ben, det är ändå bra! Jag lyckades ändå komma hela vägen till jobbet i fredags, en bedrift om du frågar mig. 
En isig soptunna, lätt att slänga saker i Vadstena för tillfället. 
Gräsmattan, som numera är en isig kulmatta. Kanonkul att gå på, man halkar både hit och dit. Kan dock varna för  eventuella fall. 
 
Istappar som har följt vindens riktning...
 
Frågan är vad som egentligen har hänt denna vecka? Hm. Tiden flyger iväg och jag fattar ingenting. Snart är det dessutom Jul. Större delen av veckan har nog ägnats åt att vänta på att det skulle bli helg så jag kunde träffa den där Henrik igen. Tanken var att vi skulle ses på fredagen, men det blev på lördagen istället. I Linköping. Jag är fortfarande bitter över att jag betalade 10 kr för mycket för parkeringen. Jag lade på 20 kr, men märkte inte att ena tian ramlade ner, så jag fick bara två timmars parkering istället för fyra. Då blev jag sur, men när jag väl (men stelfrusna fingrar) fick upp en tia till så försvinner den i snön. Väldigt irriterande, där stod jag och svor i min ensamhet en lördag i Ryd. Utan hund till och med för hon var och myste med hundvakten Christel. Men jag lyckades gräva upp den där förbannade tian tillslut. Jag var mest bitter, för om man hade lagt på 30 kr direkt hade man fått stå där i ett dygn, men nu blev det fyra timmar, alldeles lagom men ändå. Hade kunnat hoppa över grävandet i en snöhög i Ryd. 
 
 
Så vad gör man när det snöar i Vadstena? Svar: man myser och sen bakar man massa lussekatter. Jag och Henrik kanske inte alltid har gemensamma intressen, men vi båda anser att lussebullar ska innehålla saffran och vara helt fria från russin. Helt fantastiskt, så det blev massa lussekatter precis som jag (och den där henke) vill ha dem =)
 
GULLANS GUDIE: SNÖ. I Vadstena. Värsta grejen!
Gullan skulle denna helg presenterat ytterligare en kulturell del av Vadstena. Men sen kom snön och det var ju annorluna, för helt plötsligt är man tvungen att pulsa och hoppa genom hav av snö. Märkligt. Man kan säga att det blir lite kaos i denna stan med när det snöar, mest för att det bara blåser igen direkt så att ploga ger kortvariga resultat. Men Gullan har idag lärt sig att om den snöar och blåser kan man hitta nån stans där det är lä, för det gjorde Henke, han är ändå sjöman så han kan saker om vind och så. 
 
Henke sökte skydd bakom ett trä. I bakgrunden är så klart slottet.
 
Men när det snöar blir även stan lite mer öde, även om det är mitt på blanka dan. Gullan har spatserat ner för stadens stora shoppinggata och tittat i alla skyltfönstren. Gullan är ändå värsta stadsbruden, fast numera är det landsbygden som gäller, det går bra det med. Finns ändå massa saker att utforska i Vadstena. Så om man vill ha riktig vinter och kultur på samma gång, så kan man alltid hälsa på en liten Gullimull och den något större Caroline. Kan lova redan nu att det är kanonkul att vara en helg i Vadstena =) 
Endast i Vadstena (typ) Ett gammalt slott och massa snö. 
 
 
 
 
 
 

"Två av 10 Vadstenabor säger "välkommen", åtta av tio undrar istället "Varför då".

Publicerad 2013-12-01 19:56:22 i Allmänt

 
Livet. Det är allt bra märkligt, för vem hade kunnat ana att jag en dag skulle bli en Vadstenabo. Ganska ofta ställer jag mig själv frågan; hur hamnade jag här? Svaret är givet, det var i denna lilla hålan det fanns ett jobb. Man kan tro att Vadstena är en turiststad, men turismen omsätter knappt 5 %, resten står helt enkelt industrin och företagen för. Tydligen går det även bra för företagen i Vadstena. Det låter otroligt men är tydligen sant. 
 
Tycker ändå att insändaren i MVT (Motala & Vadstena tidningen) är fantastiskt. Skribenten beskriver följande fördom om lokalborna "Vi är ganska långsamma och tysta och kan nog uppfattas som både lite idéfattiga och tröga, som ett stycke oinspirerad sly-skog eller som den kladdiga leran ute på slätten under vinterhalvåret, allmänt ointressant och förändringsobenägen". Känns kul att ingå i kretsen Vadstenabor som drabbas av denna fördom, men lite sanning kanske det finns trots allt, i alla fall när det gäller förändring. "Change comes slowly if it comes at all" som Bilbo Baggins så klokt sa en gång. 
 
 
 
Den senaste veckan har varit riktigt miserabel och den slutade med en stukad fot. Bingo. Men helgen var desto bättre. Vad gör man en helg i Vadstena? Tydligen ägnar man lördagskvällen åt att baka två sorters bröd och söndagskvällen åt att laga två olika sorters matlådor. Exalterande. Men söndagen innehöll för min del en kort tur till den stora staden Linköping för att hälsa på Johanna, mycket välkommet avbrott i det trista novembergråa (och blåsiga! Jag och Gullan blåser ju typ bort...)
Här går jag och Gullan ibland, då tänker jag jämnt på Skönheten & Odjuret. Det var ändå min favoritfilm som barn, och scenen när hon åker till det stora slottet första gången för att byta plats med sin far. En sån där lite skrämmande allé, man undrar ju vad som finns vid vägens slut... (mer spännande än så blir det inte i Vadstena.)
 
Förövrigt har den där grannen flyttat in. Gullan är minst lika skeptisk som jag. Igår mötte vi en man med en låda, Gullan sprang iväg till hörnet med svansen mellan benen. Helt klart stadens modigaste hund. Men det är ju lite läskigt när främmande människor bara klampar in på ens eget revir...
Givetvis har jag och Gullan försökt höja julstämningen lite i Vadstena. Jag tyckte det var mysigt, Gullan var mindre imponerad. 
 
Men Gullan är ändå en strålande bra Tomtenisse, eller tomtehund eller vad det nu heter när man är en hund. 
 
Gullans Guide: Slottet!
 
Vadstena har ändå ett helt eget slott, det är väl ändå lite coolt? Det är sjukt många människor som kommer hit och tittar på det med (det borde du också göra, Gullan är en strålande guide). Gullan gillar slottet, för om man går förbi där vill hon gärna svänga in över bron till slottet. Hon blir lika besviken varje gång som vi inte går den vägen...
 
Hursomhelst så byggdes slottet under 1500-talet eftersom Gustav Vasa ville ha en modern försvarsanläggning gentemot danskar och de där smålänningarna. Idag räknas slottet som norra Europas bäst bevarade renässansslott, det ni! Slottet har 4 stora kanontorn samt 58 kanoner och var en fästning med bra försvar i alla väderstreck. Men sen kom Johan III (Gustav Vasas son) och ändrade sin faders planer och byggde om det hela
till ett äkta renässansslott. 
 
 

Övrigt kuriosa är att Gustav Vasa gifte sig med Katarina Stenbock 1552, han gifte sig i Vadstena Klosterkyrka och sen var festen i slottet. Gustav II Adolf höll en riksdag här en gång i tiden, och Drottning Kristina såg till att en av landets första operor sattes upp på slottet. Gullan och jag vandrar sannerligen runt på historisk mark!

 Gullan på en bänk, givetvis beundrar hon det vackra renässansslottet i Vadstena!
 
 
 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela